Framtidstro

Framtidstro

Syftet med frågan om framtidstro är att spegla huruvida människor känner optimism eller pessimism inför framtiden. Forskning har visat att när optimister möter en besvärlig situation har de snarare som mål att minska eller undanröja det som är jobbigt än att undvika eller ignorera problemet. De antar således aktiva eller problemlösande copingstrategier (det vill säga strategier vi använder oss av när vi möter problem) som i sin tur kan leda en bättre anpassning till problemet (1) och bidra till bättre hälsa och höjd social status (2). Den samlade forskningen visar till exempel på samband mellan optimism och lägre risk för, samt fördelar vid fysiska sjukdomar, särskilt hjärt- kärlsjukdomar (3, 4). Vidare finns det studier som visar på bättre subjektivt välbefinnande bland optimister i samband med utmaningar och svårigheter. Optimism verkar även bidra till att främja en god mental hälsa (2). Kim m.fl. (2019) visar också på samband mellan optimism och hälsosamt åldrande (i relation till allvarliga kroniska sjukdomar, kognitiv funktionsnedsättning samt fysisk funktion), något som inte enbart är viktigt för den enskilde, utan även för samhället i stort då befolkningsdemografin ändras till att allt fler blir allt äldre (5).

Sedan 2012 har frågan om hur den svarande ser på framtiden för sin egen del ställts. Det fanns fem svarsalternativ som sträcker sig från "Jag ser mycket mörkt på framtiden" till "Jag ser mycket ljust på framtiden". Utifrån dessa kategoriseras en variabel som handlar om personen har en ljus framtidstro eller ej.

I folkhälsoenkäten 2019 var det 70,1 % (± 0,6) som angav att de hade en ljus framtidstro, vilket är en minskning sedan 2012 då andelen låg på 76,7 % (± 0,8). Det fanns inga statistisk säkerställda skillnader mellan könen vad gäller ljus framtidstro för någon av redovisningsgrupperna. 

I åldersgrupperna var det lägst andel med ljus framtidstro i den äldsta gruppen 65-84 år där andelen låg på 55,6 % (± 1,0). Det kan jämföras med exempelvis grupperna 18-34 år och 35-44 år där andelen låg på 76,3 % (± 1,1). 

Mellan utbildningsgrupperna var det högst andel med ljus framtidstro i gruppen med eftergymnasial utbildning (75,6 % (± 0,7)). Det fanns inga statistiskt säkerställda skillnader mellan födelseregionerna. 

I Skåne var det lägst andel som angav att de såg ljust på sin egen framtid i Perstorp (55 % (± 5,8)) och högst i Lomma (79 % (± 2,9)). 

Jämförelse över tid och mot riket
Andel med ljus framtidssyn, %

Geografiska skillnader

Andel med ljus framtidssyn, %
Skånesnitt: 70,1 %
76 - 79
71 - 75
67 - 70
61 - 66
55 - 60
Skånesnitt: 70,1 %
76 - 79
71 - 75
67 - 70
61 - 66
55 - 60

Referenser

  1. Nes, L. S., & Segerstrom, S. C. (2006). Dispositional optimism and coping: a meta-analytic review. Personality and social psychology review: an official journal of the Society for Personality and Social Psychology, Inc, 10(3), 235–251. https://doi.org/10.1207/s15327957pspr1003_3
  2. Carver, C. S., Scheier, M. F., & Segerstrom, S. C. (2010). Optimism. Clinical psychology review, 30(7), 879–889. https://doi.org/10.1016/j.cpr.2010.01.006
  3. Scheier, M. F., & Carver, C. S. (2018). Dispositional optimism and physical health: A long look back, a quick look forward. The American psychologist, 73(9), 1082–1094. https://doi.org/10.1037/amp0000384
  4. Rozanski, A., Bavishi, C., Kubzansky, L. D., & Cohen, R. (2019). Association of Optimism With Cardiovascular Events and All-Cause Mortality: A Systematic Review and Meta-analysis. JAMA network open, 2(9), e1912200. https://doi.org/10.1001/jamanetworkopen.2019.12200
  5. Kim, E. S., James, P., Zevon, E. S., Trudel-Fitzgerald, C., Kubzansky, L. D., & Grodstein, F. (2019). Optimism and Healthy Aging in Women and Men. American journal of epidemiology, 188(6), 1084–1091. https://doi.org/10.1093/aje/kwz056