Förord

Region Skåne genomför regelbundet folkhälsoenkäter för att kartlägga vuxna skåningars livsvillkor, levnadsvanor och hälsa. Enkäten har tidigare genomförts vid fyra tillfällen (år 2000, 2004, 2008 och 2012). Hösten 2019 var det dags igen!

Syftet med folkhälsoenkäten 2019 var bland annat att ta fram aktuell kunskap om vuxna skåningars livsvillkor, levnadsvanor och hälsa utifrån ett regionalt utvecklingsperspektiv och möjliggöra uppföljningar av tidigare enkäter. Resultaten utgör ett viktigt underlag för politiska beslut och ska användas i Region Skånes strategiska arbete med att uppnå den regionala utvecklingsstrategin ”Det öppna Skåne 2030”. Materialet är också ett viktigt underlag för ett flertal intressenter i Skåne- inte minst de skånska kommunerna.

Var tionde skåning (107 300 personer) i åldern 18-84 år erbjöds att delta i folkhälsoenkäten 2019, vilket gör detta till den största skånska folkhälsoenkäten någonsin! Totalt 42 564 personer tog sig tid att besvara enkäten, vilket motsvarar en viktad svarsfrekvens på 44 %. För detta vill vi rikta ett stort och varmt tack, utan er hade den här rapporten inte varit möjlig.

signatur2b.png                                signatur1b.png
Fredrik Sjögren                                                     Ulrika Geeraedts
Folkhälsoberedningens ordförande                 Utvecklingsdirektör
Region Skåne                                                        Region Skåne

Projektgruppens sammansättning

Enheten för samhällsanalys inom Region Skånes avdelning för regional utveckling har haft i uppdrag att projektleda och genomföra Folkhälsoenkät 2019. Projektet har letts av samhällsanalytiker Madeleine Nilsson (jan 2019- sep 2019) och samhällsanalytiker Emma Carlstedt (sep 2019-okt 2020) med kärngruppen Maria Arévalo Lazo (folkhälsostrateg), Tobias Fagerberg (samhällsanalytiker/statistiker) och Daniel Nilsson (GIS-utvecklare/analytiker). Corey Nicholas Ragosnig har översatt enkäten till engelska. Emma Carlstedt har författat rapporten tillsammans med statistiker Clara Holmberg som också genomfört databearbetning och analyser av materialet. Projektgruppen har fått värdefullt stöd från referenspersoner med bred representation, både kollegor internt inom Region Skåne, och externt från Lunds universitet, Länsstyrelsen Skåne och flera skånska kommuner. Tack samtliga för er tid, engagemang och expertkunskap!