Bakgrund

Skånes befolkning

Vid årsskiftet 2019/2020 hade Skåne totalt 1 377 827 invånare, vilket motsvarar en ökning med 1,1 procent jämfört mot föregående år. Ökningen ligger på en historiskt hög nivå och enligt prognoser kommer befolkningen att uppnå en och en halv miljon invånare år 2028.

Med undantag för fem stycken, ökade samtliga skånska kommuner sin befolkning under 2019. Den västra delen av Skåne ökar snabbare än den östra. Sett till antal personer har Malmö, Helsingborg och Lund haft störst ökning. Däremot har Burlöv och Svedala haft störst procentuell ökning. Precis som föregående år beror den största delen av Skånes befolkningsökning på ett positivt utrikes flyttnetto, vilket är en konsekvens av den stora mängd människor som sökte asyl i Sverige under hösten 2015.

Åldersstruktur

Skåne har en fördelaktig åldersstruktur som till stora delar beror på en hög andel utrikes födda skåningar, vilka har en annan åldersstruktur än skåningar födda i Sverige. Ca 73 procent av de utrikes födda återfinns i åldersspannet 20–64, vilket kan jämföras med 53 procent bland de inrikes födda. Denna struktur ger Skåne väsentligt bättre förutsättningar att klara tillväxt och försörjningsbalans (andelen förvärvsarbetande i förhållande till totalbefolkningen). Sju av tio utrikes födda i Skåne bor i de fem kommunerna Malmö, Helsingborg, Lund, Kristianstad och Landskrona, som tillsammans hyser drygt hälften av den totala folkmängden i länet.

Sett till kvinnor och män, är skillnaderna i de olika åldersgrupperna små. Undantag finns dock och det gäller de allra äldsta, där en något högre andel kvinnor återfinns.

Skånes befolkning fördelat på åldersgrupp och kön, 31 december 2019

åldersstruktur.png

Källa: SCB

Utbildningsnivå

Utbildningsnivån i Skåne är hög. Med endast Stockholm och Uppsala på en högre nivå, placerar sig Skåne på en tredjeplats i landet avseende andelen invånare i åldern 25-64 år med eftergymnasial utbildning. Däremot förekommer tydliga skillnader inom regionen. Kvinnor har i alla åldersgrupper högre utbildningsnivå än män. Andelen kvinnor i åldersgruppen 25-34 år som har en högskoleutbildning ligger till exempel på 56 procent medan motsvarande andel för män ligger på 42 procent.

Utbildningsnivå i Skåne 16–74 år fördelat på kön, 1985–2018

Källa: SCB

De kommuner med högst andel invånare med eftergymnasial utbildning är Lund, Lomma, Vellinge och Malmö. Efter det följer flera av kranskommunerna runt Lund och Malmö, såsom Staffanstorp och Kävlinge. Lägst andel invånare med eftergymnasial utbildning återfinns i kommuner i nordvästra Skåne.

Utbildningsnivån i Skåne skiljer sig även åt beroende på födelseregion. Andel med förgymnasial utbildning som högsta utbildning är högst för gruppen födda i övriga världen (27 %) jämfört med gruppen födda i Sverige (16 %). Skillnaderna är dock mindre när det gäller eftergymnasial utbildning, där andelarna ligger på 36 % för grupperna födda i övriga Europa och övriga världen, jämfört med 40 % för gruppen född i Sverige.

Sysselsättning

Med en andel på 76,7 procent (inklusive gränspendlare till Danmark) hade Skåne år 2018 den lägsta sysselsättningsgraden i riket jämfört med övriga län. Riksgenomsnittet är 80,1. I Skåne finns dock skillnader i sysselsättningsgrad mellan Skånes fyra delregioner. Lägst är den i sydvästra Skåne med 75,3 procent, medan den högsta återfinns i sydöstra Skåne, med 81,3 procent.

Vidare syns viss variation i sysselsättningsgraden mellan män (78,3 procent) och kvinnor (75,1 procent) i Skåne. Större skillnader återfinns däremot vid jämförelser mellan olika födelseregioner. Till exempel var sysselsättningsgraden i gruppen 20-64 år 83,1 procent för männen respektive 82 procent för kvinnorna bland de med Sverige som födelseland, medan motsvarande siffror för gruppen födda utanför Europa låg på 51,8 respektive 44,8 procent.

Andel sysselsatta av Skånes befolkning 20-64 år fördelat på födelseland och kön år 2018 (exkl. Öresundspendlingen) 

sysselsättning_födelseregion.png

Källa: SCB

Sysselsättningsgraden varierar också beroende på utbildningsnivå. För personer med gymnasial- eller eftergymnasial utbildning ligger andelen på närmre 80 %, jämfört med gruppen med förgymnasial utbildning där sysselsättningsgraden ligger på 53 %, Öresundspendlingen ej medräknat.

Medellivslängd

På tio år har medellivslängden i Skåne ökat med ungefär 1,5 år för kvinnor och 2 år för män och ligger nu på 84,3 år för kvinnor och 80,8 år för män. Medellivslängden i Västra Götaland och Skåne är på ungefär samma nivå, medan Stockholms län ligger på en något högre nivå än riksgenomsnittet.

Dock förekommer skillnader i medellivslängd inom Skåne. Skillnaden i medellivslängd har ökat mellan grupper med kort och lång utbildning under flera år. Högutbildade män har haft bäst utveckling, medan lågutbildade kvinnor har haft sämst utveckling. Den förväntade återstående medellivslängden vid 30 år var 5 år kortare för skånska män och 5,6 år kortare för skånska kvinnor med förgymnasial utbildning jämfört med skånska män och kvinnor med eftergymnasial utbildning år 2019.

Medellivslängd i Skåne och riket fördelat på kön, 1998–2019

medellivslängd.png

Källa: SCB

Vidare förekommer skillnader i medellivslängd mellan de skånska kommunerna. För männen återfinns de med högst medellivslängd i Lomma och de med lägst i flera kommuner i nordvästra Skånes inland, medan kvinnorna med högst medellivslängd finns i Vellinge och de med lägst i Bjuv och Bromölla. Beräkningarna är baserade på dödligheten under en femårsperiod (2014-2018), men bör ändå tolkas med försiktighet avseende de mindre kommunerna.

Sjuklighet

I Sverige idag består folksjukdomarna, det vill säga sjukdomar med hög förekomst i befolkningen, vilka bedöms ha stor inverkan på befolkningens hälsotillstånd, helt av icke-smittsamma sjukdomar. Till dessa hör till exempel hjärt-kärlsjukdomar, cancer och diabetes (1). Levnadsvanor som tobaksbruk, riskkonsumtion av alkohol, ohälsosamma matvanor och otillräcklig fysisk aktivitet utgör viktiga riskfaktorer för många av våra folksjukdomar. Tillsammans bidrar dessa levnadsvanor till cirka en femtedel av den samlade sjukdomsbördan i Sverige (2).

En positiv trend är att incidensen i akut hjärtinfarkt har minskat de senaste decennierna. Däremot förekommer skillnader i såväl insjuknande som dödlighet mellan olika grupper. I både riket och Skåne drabbas män i högre grad än kvinnor och antal fall tilltar med stigande ålder. Enligt nationella siffror varierar även förekomst samt dödlighet i akut hjärtinfarkt baserat på socioekonomiska faktorer som utbildningsnivå, med en högre andel i gruppen med kort utbildning jämfört med gruppen med lång utbildning (3).

Incidens akut hjärtinfarkt per 100 000 invånare fördelat på kön, ålder 30-85+, 1987-2018

hjärtinfarkt.png

Källa: Socialstyrelsen

Liksom för akut hjärtinfarkt, är incidensen i cancer högre bland män än kvinnor, både i Skåne och riket. Skåne ligger dessutom högre än rikssnittet avseende insjuknande i cancer, både för män och kvinnor. Nationell data visar även att äldre i högre grad än yngre insjuknar och avlider till följd av cancer. Dessutom är det en högre andel i gruppen med låg utbildning jämfört med gruppen med hög utbildning som avlider i cancer, även om skillnaderna i insjuknande mellan utbildningsgrupperna är små (4).

Incidens cancer per 100 000 invånare fördelat på kön, 1970-2018

Källa: Socialstyrelsen

Referenser

  1. Folkhälsomyndigheten. Vad är en folksjukdom? [Internet]. Hämtat 2020-06-25 från https://www.folkhalsomyndigheten.se/folkhalsorapportering-statistik/om-folksjukdomar/
  2. Socialstyrelsen. Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor. Stöd för styrning och ledning. Socialstyrelsen, 2018. Artikelnummer: 2018-6-24. Hämtad 2020-06-25 från: https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/nationella-riktlinjer/2018-6-24.pdf
  3. Socialstyrelsen. Statistik om hjärtinfarkter 2018 [Internet]. Hämtat 2020-06-25 från: https://www.socialstyrelsen.se/statistik-och-data/statistik/statistikamnen/hjartinfarkter/
  4. Andersson, L., Brämhagen, D., Carleson, M., Hansson Bittár, N., Edvardsson, K. & Kenttä, K. Cancer och ojämlikhet. En rapport om hur grupptillhörighet påverkar risken att insjukna och avlida i cancer. EY på uppdrag av Cancerfonden, 2015. Hämtad 2020-06-25 från: https://static-files.cancerfonden.se/180319%20Cancer%20och%20ojämlikhet%20-%20EY%20-%20Rapport_1521617434.pdf