Arbete

Att ha ett arbete är en viktig faktor för hälsan och människor som är i arbete har generellt bättre hälsa än de som inte arbetar. Att vara arbetslös har till exempel samband med ökad risk för hjärt- kärlsjukdomar (1), psykisk ohälsa (2), ohälsosamma levnadsvanor (3) och dödlighet (4). Arbetslöshet kan dessutom leda till en känsla av utanförskap och försämrad känsla av sammanhang (5). Det finns även studier som visar att barns hälsa kan påverkas negativt av att ha föräldrar som är arbetslösa (6).

Även om det finns många hälsofördelar med att ha ett arbete, finns även faktorer i arbetsmiljön och anställningsformen som kan ha en negativ inverkan på hälsan (7). Anställningstrygghet är ett exempel som spelar en viktig roll för hälsan (8) och osäkra anställningsförhållanden är förenade med en ökad risk för ohälsa. Inte minst bland de som har dåliga utsikter på arbetsmarknaden (9). Både fysiska sjukdomstillstånd som hjärt- kärlsjukdomar (7) och psykisk ohälsa som stress (10) är relaterade till olika aspekter i arbetssituationen. Hjärtsjukdom har exempelvis samband med obalans i ansträngning/belöning, lågt stöd, orättvisa i arbetet, buller, nattarbete, osäkerhet i anställningen, och långa arbetsveckor. Vidare har stroke samband med skiftarbete, buller och strålning medan högt blodtryck har samband med både obalans i ansträngning/belöning och skiftarbete (7).

Sjukfrånvaro

I Sverige krävs i normala fall ett läkarintyg vid frånvaro från arbete mer än sju dagar i följd och det finns ett försäkringssystem som ger särskild ersättning vid sjukdom (11). I folkhälsoenkäten 2019 mättes sjukfrånvaro med frågan: Hur många dagar har du under de senaste 12 månaderna varit borta från arbetet på grund av dålig hälsa? Utöver ”inga dagar” fanns svarsalternativen: 1-7 dagar, 8-30 dagar och Fler än 30 dagar. I enlighet med Folkhälsomyndighetens uppdelning bedömdes 1-7 dagar som korta sjukfall, 8-30 dagar som medellånga sjukfall och fler än 30 dagar som långa sjukfall (12).

Det var totalt 16,6 % (± 0,5) av de yrkesarbetande som angav att de haft medellånga eller långa sjukfall, vilket ligger i linje med rikssnittet. I alla redovisningsgrupper var det en större andel kvinnor än män. 

I åldersgrupperna var det flest medellånga och långa sjukfall i gruppen 55-64 år (19,2 % (± 1,1)). Det var även en större andel längre sjukfall i grupperna med förgymnasial- och gymnasial utbildning (18-19 % (± 0,8-1,7)) än i gruppen med eftergymnasial utbildning (14,3 % (± 0,6)). 

Det fanns ingen statistiskt säkerställd skillnad mellan födelseregionerna.

Jämförelse över tid och mot riket
Andel med medellånga eller långa sjukfall, %

Geografiska skillnader

Andel med medellånga eller långa sjukfall, %
Skånesnitt: 16,6 %
21 - 22
19 - 20
17 - 18
14 - 16
9 - 13
Skånesnitt: 16,6 %
21 - 22
19 - 20
17 - 18
14 - 16
9 - 13

Oro att förlora arbetet

För att undersöka omfattningen av upplevd anställningstrygghet ställdes frågan om man var orolig att förlora sitt arbete inom det närmaste året som en följdfråga till de som angivit att de hade en sysselsättning. Frågan besvarades med ja eller nej.

I folkhälsoenkäten 2019 var det 12,1 % (± 0,5) av de yrkesarbetande som angav att de känt oro över att förlora sitt arbete. Det var ingen skillnad mellan könen. Sett till åldersgrupperna var det en minskad andel ju högre ålder på de svarande. I åldersgruppen 18-34 år var det 14,6 % (± 1,0) som angav att de känt oro, jämfört med 9,6 % (± 1,1) i åldersgruppen 55-64 år.  

Det fanns även en skillnad mellan utbildningsgrupperna, där det var lägst andel som känt oro i gruppen med eftergymnasial utbildning (10,2 % (± 0,7)) och högst andel i gruppen med förgymnasial utbildning (16,6 % (± 2,6)).

Störst skillnader fanns det mellan de olika födelseregionerna. I gruppen födda i övriga världen var det 25,5 % (± 2,8) som uppgav en oro över att förlora arbetet jämfört med 9,7 % (± 0,5) i gruppen födda i Sverige.

Jämförelse över tid och mot riket
Andel som uppger att de känner oro att förlora sitt arbete, %

Geografiska skillnader

Andel som uppger att de känner oro att förlora sitt arbete, %
Skånesnitt: 12,1 %
17 - 20
14 - 16
12 - 13
10 - 11
6 - 9
Skånesnitt: 12,1 %
17 - 20
14 - 16
12 - 13
10 - 11
6 - 9

Referenser

  1. Lundin, A., Falkstedt, D., Lundberg, I., & Hemmingsson, T. (2014). Unemployment and coronary heart disease among middle-aged men in Sweden: 39 243 men followed for 8 years. Occupational and environmental medicine, 71(3), 183–188. https://doi.org/10.1136/oemed-2013-101721
  2. Backhans, M. C., & Hemmingsson, T. (2012). Unemployment and mental health--who is (not) affected? European journal of public health, 22(3), 429–433. https://doi.org/10.1093/eurpub/ckr059
  3. Lundin, A., Backhans, M., & Hemmingsson, T. (2012). Unemployment and hospitalization owing to an alcohol-related diagnosis among middle-aged men in Sweden. Alcoholism, clinical and experimental research, 36(4), 663–669. https://doi.org/10.1111/j.1530-0277.2011.01666.x
  4. Roelfs, D. J., Shor, E., Davidson, K. W., & Schwartz, J. E. (2011). Losing life and livelihood: a systematic review and meta-analysis of unemployment and all-cause mortality. Social science & medicine (1982), 72(6), 840–854. https://doi.org/10.1016/j.socscimed.2011.01.005
  5. Bäckman, H. Anknytningen till arbetsmarknaden och ungas etablering. Kapitel 2 ur Social rapport 2010. Socialstyrelsen, 2010. Hämtad 2020-06-08 från: https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/ovrigt/2010-3-11.pdf
  6. Mörk, E., Sjögren, A., & Svaleryd, H. Blir barn sjuka när föräldrarna blir arbetslösa? Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU), 2014. Rapport 2014:6. Hämtad 2020-06-08 från: https://www.ifau.se/globalassets/pdf/se/2014/r-2014-06-blir-barn-sjuka-nar-foraldrarna-blir-arbetslosa.pdf
  7. Statens beredning för medicinsk och social utvärdering. Arbetsmiljöns betydelse för hjärt-kärlsjukdom. En systematisk litteraturöversikt. Stockholm: Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU), 2015. SBU-rapport nr 240. Hämtad 2020-06-08 från: https://www.sbu.se/contentassets/221f64a016e441bab0419f32e081171f/arbetsmiljo_hjarta_karl_240.pdf
  8. Waenerlund, A. K., Virtanen, P., & Hammarström, A. (2011). Is temporary employment related to health status? Analysis of the Northern Swedish Cohort. Scandinavian journal of public health, 39(5), 533–539. https://doi.org/10.1177/1403494810395821
  9. Kim, I. H., Muntaner, C., Vahid Shahidi, F., Vives, A., Vanroelen, C., & Benach, J. (2012). Welfare states, flexible employment, and health: a critical review. Health policy (Amsterdam, Netherlands), 104(2), 99–127. https://doi.org/10.1016/j.healthpol.2011.11.002
  10. OSHwiki. Hassard, J. & Cox, T. (2015) Work-related stress: Nature and management. [Internet]. Hämtad 2020-05-22 https://oshwiki.eu/wiki/Work-related_stress:_Nature_and_management
  11. Lag (1991:1047) om sjuklön. Hämtad 2020-05-22. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-19911047-om-sjuklon_sfs-1991-1047
  12. Folkhälsomyndigheten. Syfte och bakgrund till frågorna i den nationella folkhälsoenkäten. Hälsa på lika villkor 2018. Folkhälsomyndigheten, 2018. Artikelnummer: 18083. Hämtad 2020-09-23 från: https://www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat-material/publikationsarkiv/s/syfte-och-bakgrund-till-fragorna-i-nationella-folkhalsoenkaten/