Alkohol

Riskkonsumtion av alkohol

Alkoholkonsumtion är kopplat till hälsa på flera olika sätt genom att det är en riskfaktor för såväl alkoholberoende, olycksfall och skador, men också sjukdomar såsom cancer, hjärt-kärlsjukdom och leversjukdom (1,2). Utöver de hälsoeffekter alkoholkonsumtion har för den som dricker, kan det även medföra negativa konsekvenser för närstående (3). Nationella siffror visar att trots att könsskillnaderna har minskat till viss del de senaste 15 åren, dricker män fortfarande både oftare och mer alkohol än kvinnor. Totalt sätt konsumerar yngre alkohol i högre utsträckning än äldre, men dryckesmönstren skiljer sig åt mellan olika åldersgrupper. Medan äldre dricker oftare men mindre mängd per tillfälle, dricker yngre mer sällan med då större mängd per tillfälle (4). Analyser kring socioekonomiska skillnader avseende alkoholberoende har visat att denna typ av beroende är vanligast bland män med kort utbildning (3).

I folkhälsoenkäten 2019 beräknades riskkonsumtion av alkohol utifrån ett index baserat på tre frågor. Med riskbruk menas att konsumtionen ligger på en nivå där risken för sjukdom och ohälsa är påtaglig. Frågorna inkluderar frekvens och mängd alkohol som konsumerats de senaste året. De härstammar från screeningtestet Alcohol Use Disorder Identification (AUDIT) (5,6) och behandlas i enlighet med Folkhälsomyndighetens gränsdragningar (7).

Andel med riskkonsumtion av alkohol var den lägsta som uppmätts sedan frågorna infördes i folkhälsoenkäten 2004. Vid den aktuella mätningen 2019 angav 15,2 % (± 0,4) riskkonsumtion, vilket är något lägre än de senaste nationella siffrorna som visade på 16 % 2018.

Riskkonsumtionen var högre bland män (18 % (± 0,6)) jämfört med kvinnor (12,5 % (± 0,4)) och andelen var högst i den yngsta åldersgruppen 18-34 år (18,6 % (± 0,8)). Det var en högre andel med riskbruk i grupperna med gymnasial- (14,6 % (± 0,6)) och eftergymnasial utbildning (14 % (± 0,5)) jämfört med gruppen med förgymnasial utbildning (10,8 % (± 0,9)). Personer med riskbruk återfanns i högre andel bland personer i gruppen födda i Sverige (17,3 % (± 0,4)) och övriga Norden (17,9 % (± 2,5)) jämfört med gruppen födda i övriga Europa (9 % (±1,1)) och övriga världen (4,8 % (± 0,8)). Motsvarande mönster syns på nationell nivå.

I Skåne var det lägst andel riskkonsumenter av alkohol i nordöstra Skåne och högst andel i Lund och Vellinge. 

Jämförelse över tid och mot riket
Andel riskkonsumenter av alkohol, %

Geografiska skillnader

Andel riskkonsumenter av alkohol, %
Skånesnitt: 15,2 %
19 - 21
17 - 18
15 - 16
13 - 14
9 - 12
Skånesnitt: 15,2 %
19 - 21
17 - 18
15 - 16
13 - 14
9 - 12

Referenser

  1. GBD 2017 Risk Factor Collaborators (2018). Global, regional, and national comparative risk assessment of 84 behavioural, environmental and occupational, and metabolic risks or clusters of risks for 195 countries and territories, 1990-2017: a systematic analysis for the Global Burden of Disease Study 2017. Lancet (London, England), 392(10159), 1923–1994. https://doi.org/10.1016/S0140-6736(18)32225-6
  2. GBD 2016 Alcohol and Drug Use Collaborators (2018). The global burden of disease attributable to alcohol and drug use in 195 countries and territories, 1990-2016: a systematic analysis for the Global Burden of Disease Study 2016. The lancet. Psychiatry, 5(12), 987–1012. https://doi.org/10.1016/S2215-0366(18)30337-7
  3. Folkhälsomyndigheten. Socioekonomiska skillnader i alkohol, narkotika och tobak – delvis olika mönster för beroende och utsatthet. Folkhälsomyndigheten, 2018. Hämtad 2020-06-08 från: https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/de63201127d5474db82ef5a8b20102d4/18094-faktablad-socioekonomiska-skillnader-ant.pdf
  4. Guttormsson, U. & Gröndahl, M. Befolkningens självrapporterade alkoholvanor 2004-2017. Stockholm: Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, 2018. Rapport 173. Hämtad 2020-06-08 från: https://www.can.se/app/uploads/2020/01/can-rapport-173-befolkningens-sjalvrapporterade-alkoholvanor-2004-2017.pdf
  5. Saunders, J. B., Aasland, O. G., Babor, T. F., de la Fuente, J. R., & Grant, M. (1993). Development of the Alcohol Use Disorders Identification Test (AUDIT): WHO Collaborative Project on Early Detection of Persons with Harmful Alcohol Consumption--II. Addiction (Abingdon, England), 88(6), 791–804. https://doi.org/10.1111/j.1360-0443.1993.tb02093.
  6. Bush, K., Kivlahan, D. R., McDonell, M. B., Fihn, S. D., & Bradley, K. A. (1998). The AUDIT alcohol consumption questions (AUDIT-C): an effective brief screening test for problem drinking. Ambulatory Care Quality Improvement Project (ACQUIP). Alcohol Use Disorders Identification Test. Archives of internal medicine, 158(16), 1789–1795. https://doi.org/10.1001/archinte.158.16.1789
  7. Folkhälsomyndigheten. Syfte och bakgrund till frågorna i den nationella folkhälsoenkäten. Hälsa på lika villkor 2018. Folkhälsomyndigheten, 2018. Artikelnummer: 18083. Hämtad 2020-09-23 från: https://www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat-material/publikationsarkiv/s/syfte-och-bakgrund-till-fragorna-i-nationella-folkhalsoenkaten/