Nuläge: Skåne 2014

Skåne är både mångfacetterat och motsägelsefullt. Vi har lägst sysselsättningsgrad i landet – samtidigt som vi har en kraftig sysselsättningstillväxt. Aldrig har så många skåningar varit i arbete som nu. Skåne har en stor andel högutbildade – samtidigt som vi har en ökande andel elever som går ut grundskolan med icke godkända betyg. Denna paradoxala situation genomsyrar vårt nuläge, här och nu, år 2014.

Här redovisas ett urval fakta som grundar sig i OECD:s genomlysning av Skåne tillsammans med ett omfattande material och befintliga rapporter och statistik, som även sammanfattats i Fokus: Skåne 2030. Skåne har signifikanta styrkor, men också utmaningar att ta på allvar.

Skåne har en ung, varierad befolkning som växer

  • Skåne har en relativt ung befolkning, framförallt tack vare en inflyttning av utrikes födda.
  • Nära en femtedel av Skånes befolkning är födda utomlands och de har rötter i sammanlagt 193 länder.
  • Skåne växer med motsvarigheten av ett nytt Lund vart tionde år.
  • Skånes folkmängd ökar i alla delar av regionen, men ökar snabbast i sydvästra Skåne.
  • Av Skånes drygt 1,3 miljoner invånare bor 11 procent utanför en tätort, vilket är lägre än riksgenomsnittet på 15 procent.

Många i befolkningen lever längre

  • Andelen äldre ökar samtidigt som fler barn föds och befolkningen lever längre.
  • Försörjningsbördan i Skåne är trots allt låg, eftersom vi har en gynnsam demografisk struktur. Men sysselsättningsgraden är inte lika hög som i övriga län.
  • Skillnaderna i medellivslängd ökar.
  • När människor bedömer sin egen livskvalitet så är den högre i Skåne än resten av Sverige.

Skåningarna blir friskare men många mår sämre

  • Det allmänna hälsotillståndet – bland annat mätt som ökad medellivslängd och sjunkande dödlighet – förbättras stadigt.
  • I Skåne finns stora skillnader i hälsa, som är kopplat till utbildningsnivå, sysselsättning, boendemiljö, kön, etnicitet, levnadsvillkor och levnadsvanor.
  • Den psykiska ohälsan ökar, både hos unga kvinnor och unga män, men ohälsans konsekvenser ser olika ut beroende på kön.

Sverige är tolerant men intoleransen är större i Skåne än i övriga riket

  • Värderingsundersökningar visar att intoleransen är hög, framför allt bland män med lägre utbildning.
  • Skåne förknippas i högre grad med ord som främlingsfientlighet, traditionellt och gemytligt, och i lägre grad med ord som tryggt och tolerant.
  • Öresundsregionen anses ha hög internationell karaktär men förknippas samtidigt med mindre öppenhet, integrationsproblem och hög brottslighet.

Utbildningsnivån i Skåne är hög, samtidigt som alltför få kommer in på gymnasiet

  • Skåne har många invånare med enbart grundskoleutbildning.
  • Skåne ligger på plats 18 av 21 län i Sverige när det gäller andelen behöriga till gymnasieskolan. Av dem som kommer in på gymnasiet går däremot många vidare i utbildningssystemet.
  • Skåne har den tredje högsta övergångsfrekvensen från gymnasiet till högre utbildning i Sverige, där Skånes universitet och högskolor står för 15 procent av landets utexaminerade studenter.
  • Könsskillnaderna ökar inom utbildningsområdet, nästan två tredjedelar av alla studenter inom högskolan är kvinnor.

Alltför få har ett arbete, även om efterfrågan på arbetskraft är stor

  • Sysselsättningen i Skåne har generellt ökat, men förtas av en ännu större befolkningsökning.
  • Sysselsättningsgraden för ungdomar ligger 20-30 procent lägre än den totala sysselsättningen.
  • Skåne har historiskt visat låga sysselsättningssiffror och har de senaste åren haft lägst sysselsättningsgrad bland Sveriges samtliga län.
  • Om alla invånare i Skåne som är födda i ett land utanför Norden skulle ha samma sysselsättningsgrad som de svenskfödda skulle sysselsättningen i Skåne nå ett högre resultat än genomsnittet för riket.
  • Män har en högre sysselsättningsgrad än kvinnor och kvinnor arbetar mer obetald tid än män.
  • Mellan 2009 och 2020 beräknas den totala efterfrågan på arbetskraft i Skåne öka med 8 procent, men efterfrågan på personer med enbart grundskoleutbildning beräknas minska med 23 procent.
  • Sysselsättningstillväxten sker huvudsakligen inom befintliga företag.
  • Fyra av fem skåningar är medlemmar i någon förening, vilket är på samma nivå som i landet som helhet. Det ideella engagemanget i Skåne uppgår till omkring 52 000 heltidsarbeten varje år.

Skåne har en tudelad arbetsmarknad

  • Skåne har idag i princip två arbetsmarknadsregioner; Malmö/Lund/Helsingborg och Hässleholm/Kristianstad, med en bristfällig rörlighet inom och mellan dessa.
  • Sydvästra Skåne dominerar utvecklingen med en positiv sysselsättningstillväxt, medan sysselsättningen i nordöstra Skåne minskar.
  • Den skånska arbetsmarknaden är könsuppdelad där kvinnor är koncentrerade till ett mindre antal yrken inom offentlig sektor, medan mäns arbetsmarknad är spridd till ett större antal yrken och står för en stor del av den privata sektorn.
  • Arbetslösheten hos utlandsfödda och ungdomar sticker ut, där den redan höga arbetslösheten ökar.
  • Nyföretagandet domineras av män; i Skåne, liksom i riket, startas endast en tredjedel av alla nya företag av kvinnor.

Skåne har en stark innovationskraft men behöver fler livskraftiga och växande företag

  • Skåne utmärker sig som en innovativ region vad gäller investeringar i forskning, utveckling och patent och har rört sig mot en mer kunskapsintensiv näringslivsstruktur.
  • Under perioden 1998-2009 ökade nyföretagandet i Skåne med 100 procent, jämfört med 75 procent i riket.
  • Innovationsförmågan behöver främjas, såväl inom de specialiserade kunskapsintensiva företagen som inom det befintliga breda näringslivet.

Skåne har låg produktivitet och skattekraft

  • Skåne har i jämförelse med resten av Sverige en låg produktivitet; den skånska andelen av rikets produktivitet är oförändrad trots ökad befolkning och fler sysselsättningstillfällen.
  • Flera viktiga näringar i Skåne, som bygg och anläggning, handel, hotell och restaurang samt transport, har fortfarande en relativt låg produktivitet. Samtidigt sysselsätter dessa branscher många människor med lägre utbildning.
  • Skånes traditionella styrkeområden – livsmedel, läkemedel och IT/Telekom – har haft en bekymmersam utveckling under de senaste åren.
  • Medelskattekraften i Skåne uppgår till 92,7 procent, vilket innebär en femtonde plats bland landets 21 regioner/landsting. Skillnaderna mellan Skånes kommuner är stora.

Skåne har låg tillväxt

  • Skåne har en svag tillväxt av bruttoregionprodukten (BRP) per invånare och har generellt en låg nivå i förhållande till de andra storstadsregionerna och riket.
  • Skåne har låg tillväxt per sysselsatt. 
  • Skåne har relativt låg export jämfört med andra regioner.
  • Skånes BRP skulle kunna öka med 55 miljarder, eller + 13 procent, om Skåne skulle nå upp till riksgenomsnittet för sysselsättningsgrad och produktivitet.

Skåne har en för Sverige unik flerkärnig ortstruktur 

  • Med sina städer och nära 250 mindre tätorter har Skåne en mycket större tätortstäthet än någon annan del av Sverige, med korta avstånd och hög tillgänglighet. 
  • Den flerkärniga och täta ortstrukturen ger ett annat resemönster än andra storstadsregioner och Skåne har inte traditionella förorter.
  • Skånes åtta regionala kärnor – Malmö, Lund, Helsingborg, Landskrona, Kristianstad, Hässleholm, Ystad och Trelleborg – spelar alla en viktig roll för Skånes utveckling.
  • Bostadsbyggandet har inte matchat den kraftfulla befolkningsökningen och det råder idag brist på bostäder i stora delar av Skåne.

Skåne är länken till kontinenten men integrationen i Öresundsregionen har tappat fart

  • Som en del av Öresundsregionen har Skåne en hög internationell tillgänglighet.
  • Integrationsprocessen i Öresundsregionen har utvecklats sedan Öresundsbron öppnades, men har de senaste åren tappat fart; pendlingen minskar och många danskar väljer att flytta tillbaka till Danmark.
  • Juridiska, skattemässiga och regelmässiga gränshinder innebär en sämre möjlighet för arbetsgivare på bägge sidor om sundet att hitta rätt kompetens samtidigt som arbetstagare tvekar att söka jobb över gränsen.

Skåne är en transitregion och mer investeringar i kommunikationer behövs

  • Under 2000-talet har transporterna i Skåne ökat på väg, järnväg och med sjöfart.
  • Skåne har en omfattande genomfartstrafik och trafiken väntas öka kraftigt, inte minst när Fehmarn Bältförbindelsen mellan Danmark och Tyskland öppnar 2021.
  • Trafikverkets kapacitetsutredning visar på allvarliga brister och trängsel i Skåne.
  • Jämfört med andra län/regioner bidrar Skåningen mest i hela landet till infrastruktur, det vill säga andelen medfinansieringen från region och kommun till infrastrukturen är högst här.
  • Det skånska transportsystemet är fossilbränsleberoende till 94 procent.

Skåne har en vacker natur med Europas bästa åkermark

  • Skåne är den del av Sverige som har flest landskapstyper och mest bördiga jordbruksmarker och skogar.
  • Skåne har lägst andel allemansrättslig mark i Sverige och nästan hälften av Skånes mark består av jordbruksmark.
  • Skåne svarar för ungefär hälften av Sveriges livsmedelsproduktion och drygt en femtedel av rikets sysselsättning inom livsmedelsindustrin samtidigt som Skåne har lägst andel ekologiskt odlad areal jämfört med riket.
  • Skåne brukar en betydligt större andel av jordbruksmarken än övriga Sverige.
  • Skåne har ett landskap med stor variationsrikedom med närhet till hav, strand, skog, slätt eller sjölandskap, samt flertalet städer, byar och glesbygd.
  • I Skåne finns tre nationalparker, 272 naturreservat och ett kulturreservat. Det innebär att 3,6 procent av landytan och 7 procent av den marina miljön är långsiktigt skyddad.

Skåne har stora miljöutmaningar

  • Skåne förväntas inte leva upp till de nationella miljömålen till år 2020.
  • Utsläppen av växthusgaser är fortfarande en stor utmaning att hantera för Skåne, trots en redan relativt stor minskning i förhållande till resten av Sverige de senaste åren.
  • Skåne har en låg elproduktion jämfört med resten av Sverige och konsumerar mer el än vad som produceras lokalt. Energianvändningen är däremot lägre i Skåne än i riket.
  • Kust och hav är drabbade av erosion, ett försämrat kustfiske och konkurrerande intressen om havsområden. Övergödning är ett av de största miljöproblemen i skånska vatten.
  • I Skåne orsakar luftföroreningar ungefär tusen fall av för tidig död per år, där fordonstrafiken är den främsta orsaken. Utsläppen skadar även natur, material och kulturmiljöer.
  • Skåne har flest antal växt- och djurarter i landet, men här har också flest arter dött ut. Den biologiska mångfalden är hotad.
  • En ökad konsumtion och användningen av kemikalier i samhället ökar belastningen på miljö och hälsa.
  • I Skåne är markanvändningskonflikter mellan exploatering och bevarande av natur- och kulturvärden påtagliga, särskilt avseende jordbruksmark.