Folkbiblioteken som kulturhus

Folkbiblioteken som kulturhus innebär att biblioteken utvecklas till arenor för kulturella upplevelser, eget skapande och delaktighet. Med stöd från Region Skåne kan biblioteken utvecklas och fungera som mötesplatser för olika former av kulturella aktiviteter.

I den regionala kulturplanen beskrivsfolkbiblioteket som kulturhus som ett sätt för biblioteken att stärka sin roll och tillgänglighet i lokalsamhället. Det är ett sätt för folkbiblioteken att bredda verksamhetens innehåll och utbud i samspel med andra samhällsaktörer som näringslivet, forskare och medborgare.

Forskningsstudier

Tre av de skånska kulturhusprojekten, i Ängelholm, Burlöv och Skurup följdes åren 2012 och 2013 av Johanna Rivano Eckerdal, forskare i biblioteks- och informationsvetenskap, vid Lunds universitet. I rapporten "Att dela en helhetsbild" analyseras hur kulturhustanken har formulerats och realiserats på de lokala biblioteken.

Åren 2014 och 2015 bedrev samma forskare en uppföljande studie som resulterat i en ny rapport: "Glädjen i att tvingas tänka nytt – En studie av verksamhetsutveckling vid två folkbibliotek i Skåne". Studien undersöker om och i så fall hur idéer och verksamheter från de två avslutade kulturhusprojekten på Ängelholms bibliotek och biblioteket i Arlöv (Burlövs kommun) lever vidare i den ordinarie verksamheten.

Att biblioteka

I den senare rapporten formulerar Johanna Rivano Eckerdal biblioteksverksamhet som ett verb istället för ett substantiv: att biblioteka. Det innebär att bilden av biblioteket som ett konstant tillstånd, som eventuellt är hotat och måste försvaras, ersätts av förståelsen av bibliotek som ett ständigt görande och blivande.

För att kunna "biblioteka" på bästa sätt krävs politikers stöd och uppdrag och allmänhetens förtroende, vilket kräver ett kontinuerligt prövande av verksamheten gentemot det omgivande samhället. Denna dialog är en del av det professionella utförandet, menar Rivano Eckerdal.

Tack för att du kontaktar oss, vi har tagit emot dina synpunkter